Att ligga och gråta av ångest utan att man vet varför och sedan få kommentaren "Du måste inte vara på topp hela tiden" och man inser vilken press man sätter på sig själv. Jag hatar att prata om pressen jag sätter på mig själv för det är baksidan till mina bra betyg. Jag är stolt över mina betyg, det ska alla veta, men om folk börjar ifrågasätta pressen på mig själv ifrågasätter jag också den. Jag vet inte hur jag ska ändra mina tankar om mig själv och mina betyg för det har byggts upp över åren och jag är inte stolt över det för det känns som om det är mitt eget fel. Anledningen till att jag har sådan ångest och är så stressad är på grund av pressen JAG sätter på mig själv. Det är ingen annan som gör det och någonstans där känns det som om det är mitt fel för egentligen behöver jag inte pressa mig själv så hårt.

Idag är det svårare att få ett A än ett MVG trots att de är värda lika mycket, och när lärarna hela tiden gör en medveten om vad man behöver göra för att få ett A istället för ett C är det väl klart att det är svårt att inte sätta press på sig själv. Jag försöker att lugna ner mig och inte ha så höga krav, men den inställningen byts inte över en natt och jag hatar det så mycket. Jag hatar att prata om det för jag tror inte folk förstår ångesten jag har. 

Jag har inte insett förens nu vilken stor press jag egentligen sätter på mig själv och jag blir galen för jag vet inte hur jag ska ändra det. Tanken "Men vill du verkligen ändra det då?" smyger på mig för jag är så stolt över mina betyg. Frågan är om det är värt det i slutändan? Det vet jag inte. Jag är så rädd för att gå in i väggen och det känns som om det redan är ganska nära. Jag skulle aldrig klara av det för då tror jag att jag går under totalt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag saknar dig så himla, himla mycket och jag är ledsen att jag inte kan komma och hälsa på dig, men det kostar pengar. Det vet du nog. Du var alltid så himla enkel och jag saknar nog det mest av allt. De jag är med nu behöver man nästan gå på tå kri...

Jag tror egentligen inte på nyårslöften. Jag vet inte varför, kanske för att jag har sån dålig disciplin att jag aldrig hållet ett. Jag vill så gärna ändra min syn på det, men jag vill egentligen inte verkligen försöka när det gäller ett nyårslöfte d...

Jag mår bättre nu. Jag satt och tänkte på det. Någon stans i oktober-november förra året försvann min ork. Det sa poff och så var det borta och jag vet inte egentligen varför. Antar att det kan hända alla. Jag gick runt med ångest och trötthet konsta...

På kvällarna och på nätterna faller jag sönder mer än på länge. Allt jag kan tänka på är alla saker vi hann göra. Vi har smällt i oss så mycket glass så att har trott att vi skulle spy, vi har varit ett dysfunktionellt team i stallet där en har varit...